Jag e bara så trött......... orkar ingenting.

Vill bara kunna njuta av våren och livet men kan inte..........just nu.

Hoppas allt ska bli bra......snart........väldigt snart.

jobbigt. 

Nu har vi gjort den stora missen!

Vi har gjort om ovanvåningen, satt upp nya väggar , gipsat , spaklat ja hela det kittet. Vi har även bestämt oss för vilken färg vi skulle ha  och börjat måla väggarna 1-2 gånger på sina ställen. Det är ju kul när man är klar och kan börja koncentrera sig på möbler och inredning och nu har vi gjort den STORA missen. Vi började sätta iordning databord, sladdhärvan och alla dessa papper som ligger överallt ( som har legat där fast vi slipat och målat...)och oj så fint det blev. Det blev nog så fint ,nu när allting var på plats för tidigt, så att vi aldrig kommer att måla den väggen en sista gång och aldrig få dit den där listbiten "som ju ändå inte syns bakom databordet". Nu kommer vi att sitta vid datan om 13 år och säga för femtielfte gången i rad :-Vi kanske ska ta och måla den här här väggen en sista gång så vi slipper se det där spaklet.

 Varför lär man sig aldrig?

Skulle hemskt gärna vilja vara så duktig ,som många bloggare är, och skriva en liten snutt varje dag. Men det är jag inte så är det bara!!

Mina  tankar idag går till vädret , ja jag vet det är ett vardagligt prat, men det är just det jag vill ha sagt. Det går alltid hem liksom. 

Möter jag en granne ,som så gott som står mitt i vägen för att man inte ska kunna smita förbi, då pratas det om vädret. -Det var hemskt vad det var blåsigt idag!-Jag hörde på nyheterna att det skulle bli storm. Åsså är diskussionen igång.

Vädret är en nödutgång i många lägen också. Som en räddare i nöden i en krystad situation står man helt plötsligt  där och pratar om det. -Jaha och där gick solen i moln, då lär det väl inte bli mer sol den här veckan.

Jag skulle nog vilja påstå att väderprat tillhör de som är 25+. För jag har nog aldrig hört ett gäng tonårskillar stå och kallprata om hur regnigt det har varit på sistone. Varför är det så? Försvinner fantasin på samtalsämne när man fyllt 25 eller vågar man inte säga vad man tänker i just den stunden. Förmodligen vill man nog bara köra på ett säkert kort och säga: Jag hoppas att det blir fint väder på semestern iaf. 

Jaha, premiär på att låta mina tankar spridas!

Hur ska man börja , var ska man börja och hur mycket ska man börja?!

Varför börja jag blogga? Ja det hela börja med att min lilla vän Håk har en blogg, efter ett snack me honom kom jag fram till att det e väldigt praktiskt. Jag vet hur han och hans familj har det utan att pratas med dom. I samma stund som jag kom på det kom jag på att det var ett VÄLDIGT osocialt tänk.

Men faktum är att så e det ju nuförtiden, man hinner inte riktigt med så mycket av den sociala biten som man skulle vilja.

Mitt nyårslöfte var att bjuda hem folk på middag minst en gång i månaden. Det höll i januari och februari, iofs bjöd vi hem mina föräldrar och bror väldigt spontant nu i mars men det räknas liksom inte riktigt. Det ska vara planerat och inbjudet. Jag är riktigt superjättekass på att hålla nyårslöfte!

tack å hej pannkaka